Fakta

Besiktning och kontroll av elentrepenader i samband med om-, ny- och tillbyggnation

Vid denna besiktning kontrolleras att beställaren har fått det han har beställt av elentreprenören.
Besiktningen utförs oftast med hjälp av en rambeskrivning eller färdig projekterade handlingar beroende på den entreprenadform som beställaren fastställt. Oavsett entreprenad- och upphandlingsform är det viktigt att ett överlämnande sker t. ex. vid en godkänd slutbesiktning.

Under byggtiden tillhör anläggningen det elinstallationsföretag som utför uppdraget. Det är först vid ett överlämnande, t. ex. slutbesiktning, som anläggningen och därmed ansvaret övergår till beställaren.

Elrevision
Revisionsbesiktning - Regelbunden kontroll för säker anläggning

Sedan 1925 har försäkringsbolagen sinsemellan en överenskommelse att försäkringsvillkor som omfattar brand ska medföra krav på regelbunden revisionsbesiktning. Denna besiktning ska utföras av en besiktningsingenjör som är auktoriserad av Elektriska Nämnden. Enligt försäkringsavtalet sker besiktningen på försäkringstagarens bekostnad.
Det innebär att när du tecknar en brandförsäkring går en anmälan från försäkringsbolagen till Elektriska Nämnden som skickar ut en avisering om revisionsbesiktning. Du väljer själv besiktningsingenjör för uppdraget från en förteckning som bifogas. Besiktningsingenjören har mångårig erfarenhet av elanläggningar som kan tillämpas på anläggningen för att öka person-, brand-, och driftsäkerheten.

Revisionsbesiktning innebär att besiktningsingenjören regelbundet kontrollerar din anläggning. Det ger ingen garanti att skada inte uppstår, men en kontrollerad och välskött anläggning minskar sannolikheten för att skador ska inträffa. Resultatet blir säkrare drift samt färre och mindre skador vilket kan ge en gynnsammare premieutveckling för din brandförsäkring.

Ett fel i en elektrisk anläggning börjar alltid med att temperaturen stiger. Med termografi finner man felen och kan åtgärda dem i tid, innan brand eller driftstopp uppstår. Ca 25% av alla bränder orsakas av elektriska fel och 70% av kostnaden drabbar industrin. Stilleståndskostnader på grund av driftstopp är ej inräknat.

Fakta om brandlarm

Ett automatiskt brandlarmsystem har till syfte att snabbt upptäcka en begynnande brand och därefter ge olika styrsignaler som t.ex. internt larm via larmdon, externt larm till SOS, stängning av branddörrar, stopp av ventilationsanläggning, start av brandgasventilation, start av släckanläggning, processtopp m.m.

Ett traditionellt automatiskt brandlarmsystem består normalt sett av en strömförsörjningsutrustning med batteri-back-up, en centralapparat, en larmsändare, larmdon och ett brandlarmskablage till vilka olika detektorer och larmtryckknappar är anslutna.
De vanligaste detektorerna är rökdetektorer och värmedetektorer. Övriga förekommande detektorer är t.ex. samplingdetektorer, flamdetektorer, linjerökdetektorer och värmedetektorkabel.
Enligt Boverkets Byggregler (BBR) finns krav på automatiskt brandlarm inom t.ex. hotell över en viss storlek och inom vårdanläggningar.
BBR anger även att en samlingslokal (lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där fler än 150 personer med minde god lokalkännedom kan uppehålla sig), t.ex. ett varuhus eller en restaurang skall förses med utrymningslarm som bör vara ett talat meddelande.
Utrymningslarmet skall aktiveras automatiskt eller manuellt från bemannad plats.
Det är dessvärre vanligt förekommande med onödiga larm från en automatisk brandlarmanläggning förorsakade p.g.a. matlagning, damm, vattenånga, avgaser, hantverkare m.m. Det är därför mycket viktigt att en brandlarmsanläggning projekteras, installeras och underhålls på ett bra sätt. Övriga åtgärder för att förhindra onödiga larm är t.ex. larmlagring och tvådetektorsberoende.
I Sverige installeras ofta brandlarm enligt Regelverket SBF 110:7 och från 2017-07-01 tillämpas ett nytt regelverk för brand och utrymningslarm SBF 110:8.